Barns uppväxtmiljö
Hem / Familj & Barn / Barns uppväxtmiljö
För att barnet ska lyckas med det behöver föräldern stödja utvecklingen genom att bland annat lyssna och kommunicera med barnet. Risk- och skyddsfaktorer kan också vara föränderliga (dynamiska) eller statiska. Projektet har också tagit fram en gemensam verktygslåda, där man listat hjälp och stöd på lokal, regional och nationell nivå.
Om ett barn har blivit slaget en gång är risken stor att barnet blir slaget igen. Här får vi tidig kontakt med familjer som vi annars aldrig skulle nå, säger forskaren Eva Randell, universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete. Denna palett av familjestöd ska bidra till en jämlik hantering av problem, oavsett var man bor.
Forskarna har samlat in en stor mängd data från 25 000 barn, föräldraenkäter, intervjuer med familjebehandlare, BHV-sjuksköterskor, föräldrar etc.
– Vi ser att sjuksköterskorna och familjebehandlare är förvånansvärt positiva och tycker att deras kompetens kompletteras av den kompetens som finns hos socialtjänsten, konstaterar forskarna.
Gunilla Sthyr
Lagen längre ut handlar det om levnads- och arbetsförhållanden, exempelvis tillgång till barnhälsovård. En god relation mellan barn och föräldrar minskar risken för en rad olika hälsoproblem och riskbeteenden hos barnen.
Dessutom visade analysen att effekterna av insatserna var högre bland yngre föräldrar, utrikesfödda och de med lägre utbildning.
Stress hos nyblivna föräldrar
– Vår forskning visar att stress och nedstämdhet är mycket vanligt, både hos mammor och pappor. “Pathways to inequalities in child health. Allra längst ut finns övergripande bestämningsfaktorer som rör generella förhållanden i samhället.
Här finner du även information om våra undersökningar av barns och ungas hälsa.
Hälsans bestämningsfaktorer för barn
Många faktorer påverkar människors hälsa och utveckling, hälsans bestämningsfaktorer. Tidiga åtgärder i hem- och skolmiljön främjar barns och ungas hälsa och minskar skillnader uppväxtvillkor.
Hemmiljön
Miljön i hemmet är en viktig faktor som påverkar barns och ungas hälsa under uppväxten och senare i livet.
Man saknar rutiner, strukturer och behöver hjälp med till exempel gränssättning, säger Eva Randell.
– Kan vi redan i ett tidigt stadium få föräldrarna att känna sig lugnare, kan vi också bidra till att skapa en bättre uppväxtmiljö för det lilla barnet.
Det ska vara låga trösklar till att en familj erbjuds ett gemensamt besök med BHV-sjuksköterska och familjebehandlare.
Det gäller barn och unga som har utvecklats utan större problem i livet trots att riskfaktorer förekommit under deras uppväxt eller delar av uppväxten. Det kan handla om extra instatser, stöd och hjälp för att klara grund- och gymnasieskolan. Barn och unga som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskola har sämre möjligheter inom arbetslivet.
I vissa fall kan även barn- och ungdomspsykiatri eller andra instanser inom hälso- och sjukvården vara avgörande under uppväxten.
Rutiner viktigt för barns uppväxtmiljö
Barnsäkert är en universell, strukturerad och tvärprofessionell metod för att tidigt identifiera psykosociala riskfaktorer i små barns uppväxtmiljö och vid behov erbjuda föräldrar stöd och hjälp.
Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården Socialstyrelsen, 2015.
Grundbok i BBIC – Barns behov i centrum Socialstyrelsen, 2023
Bedöma risk och behov för barn och unga som begår brott eller har annat normbrytande beteende – Kunskapsstöd för socialtjänsten Socialstyrelsen, 2020.
Klinisk barnpsykologi.
Hur barnet lyckas med den här typen av utvecklingsuppgifter får konsekvenser för hur senare uppgifter går att lösa.
Risk- och skyddsfaktorer som kan påverka barnets utveckling
Det finns omständigheter eller faktorer som kan innebära ökad risk för respektive skydd mot psykosociala problem hos barn och unga.
Sociala bestämningsfaktorer för barns hälsa och utveckling.
Källa: Folkhälsomyndighetens bearbetning av Pearce A, Dundas R, Whitehead M, et al. En modell av Pearce och kollegor (figur 1) kan användas för att förstå dessa bestämningsfaktorer särskilt för barn.
Längst in i modellen finns bestämningsfaktorer som vi inte kan påverka, såsom ålder och arv.
Relationen förälder-barn är därför central för att följa utvecklingen av miljön i hemmet.
Resultat från undersökningen Skolbarns hälsovanor som rör miljön i hemmet visar bland annat att:
- De allra flesta skolbarn i åldern 11−15 år uppger att de har lätt för att prata med sina föräldrar om saker som bekymrar dem.
- Det är färre flickor än pojkar som uppger att de kan prata med sin pappa, men andelen har ökat över tid.
- Det är vanligare att barn i Sverige kan prata med sin pappa jämfört med barn i många andra europeiska länder.
- Flickor och pojkar i åldern 11−15 år upplever i stort sett samma grad av socialt stöd från familjen och upplevelsen av stöd minskar med åldern.
Läs mer om skolbarns relationer till sina föräldrar i rapporten nedan.
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 – grundrapport.
Skolmiljön
En god miljö i skola och förskola är en viktig förutsättning för barns och ungas skolprestationer.
Broberg Almqvist Tjus , 2003.